Nu är jag trött på vinter, snö och kyla! Och min blogg känns ju bara kall, så nu måste det bli ändring på det. Färgglatt ska det vara numera. Ska bara lyckas göra en ny header. Sen är saken biff.

Idag har jag faktiskt varit riktigt duktig, var uppe kanske kvart över åtta. Gick sedan ut med vovven, glad som vanligt var han och det gjorde ju min morgon, har dessutom hjälpt pappa att bygga på min garderob som lyckats hitta hit. Och umgåtts lite med Maja och städat hos katterna vi passar. Satsigt ska bli mitt nya favorit ord, det är lätt bäst. Hade planer på att ta mig till stallet idag men Annelie skulle till Lomma tror jag och Maja är lite snuvig, tycker faktiskt synd om henne, så det blev inget. Men imorgon då så kommer Råbykillarna och då är det klart man ska dit! 

Nu värker knäna och fötterna känns allt lite ömma, men sådant är livet när man tillbringat dagen först på stan (där det införskaffades dels body butter och hårinpackning, dels Heat Protect Styling Spray - statsigt va?) och sedan på en åker som hade blivit till en alldeles perfekt sjö med helt slät (jaja nästan i alla fall) is. Så skridskoåkning med fika - två liter varm choklad och varsin smarrig bulle. Bättre kan inte en dag spenderas, speciellt inte när man umgås med flickorna Freya och Maja!

Och jag ramlade faktiskt bara en endaste gång.

Imorgon blir det nog stan med sötis flickorna - Maja och Freya! Vi skulle kanske åka skridskor efter det men jag får nog åka hem istället, tråkigt nog, men har man inga skridskor så har man inte... Dessutom vill ju den nya garderoben flytta in och sedan blir det bak hos Freysan, nästan trevligast måste jag säga. Kakorna är till för att ätas så om ni ser en boll som liknar mig rulla omkring i Torna Hällestad bli inte oroliga. Dagens ridlektioner gick faktiskt riktigt bra, men det är ju lite skillnad på Hugo och Clinton får man ju säga. Och på Ulla och Mel också för den delen. Så två relativt bra pass för först Ulla och sedan Mel. Och vi hade halva stallet att ta hand om så det var mysigt. En stooor nyhet var att vi tvingade med Anton, och jag tror att han hade riktigt roligt. 

- Maja kom riktigt fort och kolla om höet räcker, nu innan hästen äter upp det!

Det var dagens gulligaste kommentar och den stod såklart Anton för.

Oh gud vad jag är avundsjuk på alla som rest iväg! Till och med mamma och pappa är borta, de sitter i Dublin och bara myser. Jag vill också resa, se något nytt, bli solbränd - så man slipper vara detta bleka vinterspöke. Tittade på OC igår och en tjej sa: Jag förstår varför hon flyttar, det kan ju faktiskt komma regn i januari. 

Smått ironisk var hon ju men ändå, vad jag hade velat ha det så. Jag är så himla trött på kylan och blåst och snö. Jag vill stiga upp tre på morgonen för att få sätta mig på ett flyg och sedan flyga till sol och stränder, med shorts, linnen och sommarklänningar i bagaget. Fast det kanske blir USA i sommar, det finns ganska många blandade känslor i det. Vill ju men samtidigt så Cincinnati ligger typ mitt i USA och är det verkligen det jag vill? Vet ju inte, kanske...

Grekland, Kreta 2009

We must take care of the Earth because

it´s the only planet with chocolate!

Jag hade aldrig överlevt utan choklad,

jag försökte med att inte äta godis överhuvudtaget

men jag misslyckades

när alla andra satt och smaskade vit

toblerone mitt framför ögonen på mig. 

Så choklad går det inte att överleva utan och

godisförbud funkar inte, då får jag ge upp och äta min choklad!

Sitter på golvet i mitt rum, och jag svär det ligger kläder exakt överallt. Det blir så när man inte har en vettig garderob - men det blir det snart ändring på! 23 februari kommer en ny.

Jag tillbringade gårdagen i stallet med lördagstjejerna, roligt värre. Det bästa var när de lekte häst... Och så hade vi ett "allvarligt" snack med Dennis. Alla pållar mår bra och enligt Dennis har Ulla sagt ja till den nya lilla hästen. Sto som heter Grynet (kan det bli gulligare?) och hon är tydligen bästis med Flash.

I fredags hade vi disco med klassen, det var småbarn överallt och värsta kaoset. Men kul var det och min hals känner sig fortfarande inte helt frisk efter allt skriksjungande. Pengar i kassan fick vi också - i massor dessutom!

Allt från mig, för nu måste jag få ordning på rummet

Nöjd flicka kommer hem, upptäcker en förförisk semla, mumsar i sig den... Är ännu mer nöjd, kommer in i den varma duschen efter några timmar och då mår hon bara så bra! Dessutom är mormors otroliga mat i magen ett plus.

Ridlektionen gick super även om jag hade lille pållen Hugo (vilket brukar bli katastrofalt) och visa saker bara klickade i huvudet och jag fattade. Vi red i lilla lilla manegen och det gick runtrunt som i en karusell och mina små ben fick jobba på - så lite trötta är dem. Hugo försökte såklart trackla sig ur ibland men i slutet funkade det bra. Vi tränade nämligen på (trumvirvel) att rida med väldigt lite stöd och balans i tyglarna, tur att man hade Hugos breda rygg att sitta på! 

Och Mel var nöjd och glad och alla var positiva men jag råkade tappa lite av Olgas mat i soptunnan - det uppskattades inte.

Lite kärlek kan den busiga hästen visa...

En förort till Dalby är inte stor, här finns inga fina affärer eller massa söta cafén. Men det är hemma, tar två minuter att komma dit man vill och man känner i princip alla. Hemma är en trygghet.

Malmö är stort och fascinerande. Människor överallt som man kan gå och spana in. Affärer så långt ögat kan nå och det är bara så stort. Freya hävdar att det inte är farligt, inte stort och inte läskigt. Jag håller inte med, jag känner mig som en myra bredvid Mount Everest... I min hjärna går det inte att fatta att alla dessa människor har ett liv, personer som bryr sig om dem, små äventyr som händer varje dag. Samma sak som när jag tittar på bilder i tidningar och tänker: tänk att vara den här personen, att se sig själv och veta att andra känner igen dig. Ungefär så är Malmö, ett äventyr att utforska och även om man skulle hålla på länge skulle det hela tiden komma nytt,  nya människor och bara fortsätta växa.