Solen skiner och en ridlektion väntar. Låter trevligt i mina öron. Dagen har varit glad och jag har hoppat och sjungit (om än falskt) mig igenom den. Dock har jag kanskekanske gjort något dumt. Jag är så trött på killarna och allt de gör så jag skickade ett sms (snällt och trevligt, inget elakt!) igår. Där jag typ bara sa att vi faktiskt vill vara vänner med dem plus lite annat smått och gott som min virriga hjärna glömt... Men hjälpte det, nej. Det har tydligen i princip stått och hånat det halva dagen. Dessutom fick jag inte särskilt roliga svar av Kalle och nu på eftermiddag av Lukas: Ibland vet man inte vad man har förrän man förlorar det. Undrar på vilket sätt han menar... Känns ju bra. Kanske inte vill vara kompis med dem längre. Inte om de inte kan växa upp och faktiskt vara lite schysta mot oss. Om man tänker efter:

Under jullovet "utsåg" vi Affe till snällast och schystast.

Under sportlovet hade Maja och Freya ordnat en underbara överraskningsfest till mig och då var de hur trevliga som helst.

I januari hade jag vanlig födelsedagsfest också och då kom de utan problem och vi hade sjukt kul då också. Alltså verkligen galet kul. (och jag lovar, Freya du ska få bilderna!!!!)

För ett tag sen hade vi picknick med Oscar och Kalle på lekplatsen och det var jättkul.

Hur kan allt bara ha ändrats så snabbt och till något så dåligt?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag faktiskt varit riktigt duktig. Vi hade idrottsdag i skolan så jag sprang 6 km, cyklade 6 km (plus 8 till..) och så simmade jag 1,6 km. det kallar jag duktigt! Dessutom åktes det till stallet för terminens sista lektion, ganska sorgligt...

Att komma hem från en evighet är faktiskt ganska skönt. Jag steg upp 5:00 imorse för att vara på södra esplanaden halva dagen. Känns som en evighet måste jag säga. Kl 7:45 ville vi ha lunch men vi lyckades vänta till kvart över nio. Vi lyckades skrap...

Nu sitter jag i mitt tomma hus, alla verkar nämligen försvunnit. Systers cykel var här så hon borde vara i huset men icke sade nicke. Dörren låst och hunden inne. Det känns som om jag borde veta var min familj är men men... Ett endaste litet Glee-a...

Man hade ju kunnat hoppas på fint väder idag men iaf hann jag med en lite promenix förra helgen. Med mig hade jag min trogna följeslagare KAMERAN!             ...

Riktigt stolt faktiskt, jag vaknade sex och var relativt pigg med en gång. Tyvärr så är det ju skolan som väntar och inte något nytt äventyr. Vad kan sägas om dagen hittills?  Det är nog fint väder, I think... Mitt rum ser ut som ett bombnedslag...