Direktlänk till inlägg 13 mars 2011
Jag är stolt över min pappa, han är den bästa som finns! När jag får panikattacker och bara sitter och gråter. Gråter över Maja, över Freya, över mitt rum, över min praoplats och över mig själv då sitter han helt lugnt och bara är super. Han kommer med smarta kommentarer, logiska lösningar (som alltid verkar helt magiska) eller bara en stor kram. Han gör precis vad han vet kommer lugna mig och sen låter han allt bara rinna av mig och så får han mig att rycka upp mig och ta tag i saker. Idag gick det sista inte så bra men någon gång ska jag nog få ordning även på de problemen. Bara inte idag. Mina ögon är redan röda och svullna av all gråt, och det verkar otroligt att de kan gråta mer men det kan de nog... Känner mig så maktlös ibland. Att jag inte kan göra något för att hindra allt. Allt som börjar förändras och över allt hemskt. Det gillas inte och jag kan inte göra ett skit åt det! Men som sagt nu är jag gladare igen och resten av dagen blir förhoppningsvis bra.
Idag har jag faktiskt varit riktigt duktig. Vi hade idrottsdag i skolan så jag sprang 6 km, cyklade 6 km (plus 8 till..) och så simmade jag 1,6 km. det kallar jag duktigt! Dessutom åktes det till stallet för terminens sista lektion, ganska sorgligt...
Nu sitter jag i mitt tomma hus, alla verkar nämligen försvunnit. Systers cykel var här så hon borde vara i huset men icke sade nicke. Dörren låst och hunden inne. Det känns som om jag borde veta var min familj är men men... Ett endaste litet Glee-a...
Riktigt stolt faktiskt, jag vaknade sex och var relativt pigg med en gång. Tyvärr så är det ju skolan som väntar och inte något nytt äventyr. Vad kan sägas om dagen hittills? Det är nog fint väder, I think... Mitt rum ser ut som ett bombnedslag...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 | 6 |
||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|